Historia Ortnamn                                  KALMAR

Kalmar

Namnet Kalmar förklaras som en sammansättning Kalm och mar, där man syftar på den vik som förr i tiden hade en trängre mynning, som gick in vid Kalmar kyrka. Kalm betyder röse.

Draget kommer av att man på den här platsen förr drog båtarna från vatten till vatten, från Ullevifjärden över grusåsen till Kalmarviken. Det blev på det sättet möjligt att komma från Ekoln till sydligare delen av Mälaren utan att behöva utnyttja den nuvarande farleden över Stäket.

Eneby i Kalmar socken har fått sitt namn på grund av läget vid en träd-samling. Gårdsnamnet Råby i samma socken kan förklaras på liknande sätt: det låg vid en gränsskillnad.

Mansnamnet Lodhar ingår i namnet Låddersta. Lodhar är troligen samma namn som det fornhögtyska Hlodar, det anglosaxiska Hlodere och Lothar. Sta kommer i det här fallet av stadier, ställe, boplats. Man kan då anta att namnet Låddersta betyder Lothars boplats.

Gårdsnamnet Torresta härrör troligen från guden Tor och -sta kommer, som vi redan vet, av stadier=boplats. Det finns även en möjlighet att någon gårdsägare burit namnet Tore och gett gården dess nuvarande namn efter det egna förnamnet.

Ett annat namn intressant namn i Kalmar socken är Vattunöden. Det var ursprungligen ett soldattorp. Platsen ligger vid en mindre vik av Mälaren i Ekolsundsviken, som på en karta från år 1693 kallas för Vattunöden. Man skulle kunna tro att det råder vattenbrist på den här platsen, men namnet har snarare uppkommit av att det var ett vattendränkt område.

Namnet på gården Väppeby skrevs under medeltiden Vaeppy eller Vaepi. Man kan inte säkert avgöra om det fornsvenska namnformerna avser detta Väppeby eller Väckeby. Betydelsen av namnet är våt plats eller sank äng. Det går troligen tillbaka på ett äldre Vätby.

Som måhända framgått av denna korta redogörelse för några ortnamn inom Håbo, har dessa blivit föremål för olika tolkningsförsök. Både lärda och olärda har dragit sitt strå till stacken. Tyvärr måste man erkänna att de tolkningar inom svensk ortnamnforskning som sett dagens ljus före 1800-talet för det mesta är värdelösa vetenskapligt sett. Många gånger kan de folkliga förklaringarna vara riktigare än de lärda. Men veten-skapen arbetar vidare inom detta intressanta område och gör nya och säkrare rön. Sedan början av 1900-talet är en statlig ortnamns-kommision sysselsatt med att systematiskt förteckna och bearbeta det svenska ortnamnsmaterialet. En stor del av kommissionens arbete före-ligger nu i tryck. Härigenom har den intresserade och vetgirige, lärd eller olärd, fått en säker och pålitlig vägvisare i historien om ortnamn och dess uppkomst.

Ingmar Ollas

 Tillbaka till Ortnamn